Phytoncider: ordet kopplas ofta till Shinrin yoku eller skogsbad och dess positiva effekter på människor, särskild på immunförsvaret. Vad är phytoncider? Hur fungerar de? Vad säger forskningen om dem?
Vad är phytoncider?
Begreppet ”phytoncides” (som ibland skrivs fytoncid på svenska) användes först av den ryska biologen Boris Petrovich Tokin på 20-talet. Ordet kommer från två grekiska ord: ”phyto” som betyder ”växter” och ”cide” som betyder ”att döda”. Då är phytoncider molekyler som växter producerar och som kan döda. Man kan säga att de tillhör växternas skyddssystem mot angrepp från svamp, mögel, bakterier, insekter och även däggdjur. Ordet kan dock vara förvirrande eftersom det används för molekyler som utsöndras i luften eller stannar i växter, och ibland också för molekyler i essentiella oljor. När man pratar om phytoncider inom skogsbad refererar man ofta till molekylerna som hamnar i skogens luft och som vi kan andas in. Dessa tillhör en större grupp av ämnen som kallas för VOC (Volatile Organic Compound). Det finns hundratals olika VOC som involverar många metabologiska processer och produceras av blommor, rötter och vegetativa delar av växter. I ett försök att sammanfatta detta på enkelt sätt kan man säga så här: alla VOC är inte phytoncider och alla phytoncider är inte VOC. J
De VOC med högs halter i skogens atmosfär tillhör den kemiska familjen isoprenoider som inkluderar terpener som limonene och pinene. Detta gäller både i barr- och lövskog.
Vilka funktioner har de för växter?
Några VOC produceras av växter hela tiden, andra produceras som en respons på en stimulus eller stress. T ex när ett växtätande djur börjar beta på trädets löv, då kan det produceras ett ämne som blir toxiskt för djuret. Trädet gör sig själv oätbart. Mer, kommer VOC att utsöndras i luften och blir känt av andra träd av samma art som en signal för att själva börja producera ämnet och skydda sig preventivt mot växtätare. Detta sker t. ex mellan en typ av akacia (Senegalia caffra) och antilopen kudu. Antilopen får bara kort tid på sig för att äta akaciabladen innan de blir toxiska. Detta säkerställer en balans för att undvika att antilopen äter alla löv på en gång. Ett annat exempel är växter som utsöndrar VOC under angrepp av växtätande kvalster. I detta fall kommer VOC att locka predatorer av kvalsterna till växter som har producerat dem. Denna ”strategi” använder Limabönor mot ett litet glupskt kvalster, Tetranychus urticae. Man skulle kunna säga att växterna ”ropar” på hjälp mot angreppet.
VOC/phytoncider fungerar alltså som skydd- och kommunikationsmedel mellan individer av samma art, men också mellan arter.
Och människor då?
När vi är i skogen andas vi in skogens luft. Inandningen är huvudintagsvägen för VOC/phytoncider i vår kropp och i blodet. Forskningsstudier har visat att phytoncidernas effekter på människor under skogsbad är kopplade till vårt immunförsvar och en typ av vita celler: NK celler (Natural Killer).
NK celler är lymphocyter som tillhör vårt ospecifika immunförsvar och som har förmåga att ”döda” celler som är förstörda som t.ex. celler infekterade av ett virus eller tumörceller. NK celler är väldigt viktiga, de är första linjen för vårt försvar mot patogener (virus, bakterier) och det finns många studier som fokuserar på deras potentiella funktioner i kampen mot cancer.
Dr Qing Li är en av de första som intresserade sig av skogsbads effekter på immunförsvaret. Han ledde en serie av studier både på laboratoriet med odlade celler och i skogen på människor för att mäta halter och aktivitet av NK celler. Resultaten visade att NK celler ”svarar” på phytoncider och att deras halt och aktivitet ökar när de är tillsammans med ämnen från hinoki cypressolja som innehåller alpha- och beta-pinene. Dessa ökningar kunde mätas också på människor som fick stanna i ett rum där dessa ämnen diffuserades i luften och efter vistelse i skogen. I dessa fall, fortsatte effekterna även upp till en vecka efter återkomst i stadsmiljö. Det är rimligt att föreslå att dessa effekter delvis kan bero på exponeringen för phytoncider i skogsatmosfären.
Andra studier har visat liknande resultat och nyligen publicerades en artikel som visar att alpha-pinene förbättrar anti-canceraktivitet av NK celler och beskriver den metaboliska vägen som verkar vara inblandad i denna aktivering. Författaren avslutar artikeln med att diskutera phytoncider som ett nytt förhållningsätt i immunoterapi och ett komplement i cancerbehandling.
Så, kommer skogsbad att förbättra mitt immunförsvar?
När du promenerar i skogen kommer du att andas in molekyler som alla växter utsöndrar i luften. En del av dem, vet vi nu, har positiva effekter på dig och kan ”boosta” ditt immunförsvar. Tyvärr betyder inte detta att du aldrig kommer att blir sjuk även om du ofta är i skogen, men om du frågar mig om det kan hjälpa: JA absolut! Det tror jag på.
Behöver du skogsbada för att få dessa effekter? Nej, det är inte nödvändigt. Det du behöver är att andas i skogen. Däremot kan skogsbad hjälpa dig att bli lugnare, andas djupare och då kanske främja dessa effekter. Här erkänner jag att jag spekulerar. Inga sådana studier finns ännu så vitt jag vet.
När det gäller VOC / phytoncider, finns det fortfarande mycket att forska på. Man vet att VOC i luften är olika beroende på trädarter som finns i skogen och att halterna varierar under dagen, med årstid, vädret, höjd över havsnivå osv. Mängden parametrar gör det väldigt svårt att kunna jämföra olika studier. Men forskning pågår och jag är säker att den kommer att visa mer och mer hur viktiga träd, växter och skogen som helhet är för vår hälsa. Många av oss känner detta intuitivt, medan andra tycks ha glömt det.
Phytoncider: ett meddelande från skogen
Det finns en sak till som jag skulle vilja dela med mig och som jag tycker är väldigt spännande med VOC/phytoncider, NK celler och immunförsvar. Jag skrev i början av artikeln att de här molekylerna kan vara en typ av kommunikationsmedel mellan arter, kommer du ihåg akaciaträd och antilop? Tänk så här: VOC/phytoncider är faktiskt molekyler som växter producerar och som vi, människor, kan känna och reagera på. Med andra ord, växter skickar en signal, ett kemisk meddelande, som vår kropp har förmåga att fånga, förstå och svara på. Är detta inte en definition på kommunikation? Det tycker jag.
Så oavsett vad du tycker eller tror: växter ”pratar” med dig och du ”förstår” dem. Din kropp gör det. Apropå koppling med naturen! Du kan förstå träd! Och det är ingen science-fiction, det är ingenting som du behöver lära dig, som är kulturellt. Det finns naturligt i dig. Och detta är bara början…
Frågan nu är, kan du kommunicera åt andra hållet med träd och skogen?
Här kan kanske skogsbad hjälpa dig…
Andra inlägg om vår koppling till naturen: Glädje finns i jorden, Naturliga vackra mönster.
Några referenser
• Antonelli M., Donelli D., Barbieri G., Valussi M., Maggini V. and Firenzuoli F. Forest Volatile Organic Compounds and Their Effects on Human Health: A State-of-the-Art Review. Int. J. Environ. Res. Public Health. 2020. 17: 6506.
• van den Boom CE, van Beek TA, Dicke M. Attraction of Phytoseiulus persimilis (Acari: Phytoseiidae) towards volatiles from various Tetranychus urticae-infested plant species. Bull Entomol Res. 2002. 92(6): 539.
• Li Q, Nakadai A, Matsushima H, Miyazaki Y, Krensky AM, Kawada T, Morimoto K. Phytoncides (wood essential oils) induce human natural killer cell activity. Immunopharmacol Immunotoxicol. 2006. 28(2): 319.
• Li Q. Effect of forest bathing trips on human immune function. Environ Health Prev Med. 2010. 15(1): 9.
• Jo H., Cha B., Kim H., Brito S., Mun Kwak B., Tae Kim S., Bin BH and Lee MG. α-Pinene Enhances the Anticancer Activity of Natural Killer Cells via ERK/AKT Pathway. Int. J. Mol. Sci. 2021. 22: 656.